Eller hus är väl inte den helt korrekta benämningen på mitt hem. Lägenhet är väl det rätta ordet... Men rent är det i alla fall. Hade tvättid från lunch och tänkte att jag skulle städa samtidigt. Men när jag var hem till Veronica på förmiddagen och drack kaffe kändes det väldigt, väldigt avlägset att städa. Och tvätta också för den delen.
Tänkte att jag kan ju plocka i ordning lite grann och tvätta några maskiner. Ja tjena... Nu är jag färdig med städningen - har hållit på sedan ett. Har plockat i ordning, dammat, dammsugit, skurat golvet, badat mina blommor, skubbade badkaret, slängde gamla blommor, slängde tidningar, diskade... och allt samtidigt som jag sprang upp och ner till tvättstugan. Där nere hänger det sex maskiner ren tvätt. Har tvättat alla mina sängkläder och handdukar, plus en del kläder. Förra gången jag tvättade så skulle jag kört en del sängkläder, men det var något ljushuvud som hade tagit nyckeln till torkrummet så det var lite svårt att få det torrt.
Men nu är det rent och det är så skönt! Jag tycker verkligen inte det är kul att hålla på och städa, men det är grymt skönt när det väl är gjort. För det är ju nödvändigt. Man mår på nåt vis bättre. Jag gör i alla fall det.
Och lite så är det nog med en själv också. Man behöver rensa ur lite gamla grejer med jämna mellanrum för att man ska må bra i själen. Det blir bara unket och det blir så tungt att släpa på en massa bagage som man kanske egentligen inte behöver ha med sig.
Men vissa saker blir man ju inte av med. Skadan är gjord och det kan ha varit ett jättestort sår. Men om man får rätt hjälp, läker såret ihop och kvar blir bara ett ärr som påminner om det som har varit. Det finns kvar, men det gör inte lika ont längre...
Kram Cece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar