Inte ensam

obeskrivligt trött
ögonen svider och armarna är helt slut
huvudet har aldrig känts så tungt
magen värker men jag mår inte illa längre
alltid något

trodde aldrig att jag kunde må så här
så utslagen
så förstörd
trodde inte jag mådde så dåligt

men jag har lurat mig själv

sanningen kom ikapp i helgen
när jag inte behövde vara stark
när jag inte behövde lyfta alla andra
när jag i min ensamhet rasade

det var då jag förstod
det var då verkligheten kom ikapp

jag saknar kraft
jag saknar ork
när något händer
då rasar jag

vet inte vad jag skulle gjort
om det inte varit för
all omsorg jag mött
alla ord
alla kramar
alla sms
det har varit ovärdeligt

det har hjälpt mig
för jag har förstått
att jag inte är ensam