Jag hade svårt att koncentrera mig på jobbet idag. Hade ont i magen och mådde illa och så visste jag ju att farmor var dålig. Jobbade bara lite drygt fyra timmar - förvisso ganska effektivt, men jag hade kunnat vara kvar längre. Men jag orkade inte.
Åkte till farmor istället och satt hos henne i lite drygt tre timmar. Idag var hon lite piggare. Vi fick kontakt med henne och hon pratade lite grand, men hon är orolig. Mycket ångest och rädsla. Vi tror också att hon har biverkningar och abstinens efter ett par mediciner som hon nu inte kunnat ta. Stackars farmor. Jag satt hos henne och klappade henne på kinden och fick henne att titta på mig istället för på det otäcka som bara hon såg. Lilla lilla farmor - hur ska det gå?
Själv är jag mitt uppe i en ganska stor förändring. Jag har bestämt mig för att flytta och letar lägenhet på orten där jag jobbar. Nu när jag ska jobba heltid så orkar jag inte pendla. Det tar mig två timmar om dagen i bilen och så kul är det inte att åka den vägen. Har varit lite missmodig några dagar för det är svårt att få tag på lägenhet och nu börjar jag fundera på om jag kanske ska köpa en.
Hela min vakna tid pågår funderingarna i mig. Köpa eller inte? Hyra eller inte? Annonsera eller kontakter? Hur många steg ska man ta och våga gå innan det bara blir korkat och oansvarigt?
Jag vet inte. Först nu i kväll känns livet lite lättare. Jag mår inte illa längre utan nu börjar hungern komma tillbaka. Den har varit som bortblåst i flera dagar. Fått tvinga i mig mat.
Jag är fantastiskt trött nu, men inte så mycket sovtrött egentligen. Men kanske ska ignorera den känslan och istället lägga huvudet på kudden och försöka sova. Det är ju en dag i morgon också.
1 kommentar:
Å vad jag känner igen det där med farmor, fast här är det min lilla mormor.
Jag tror nog att du ska lyssna på kroppen och gå och sova, eller i alla fall vila. Man blir så slut både i kropp och själ av oro och ångest.
Varma Kramar
Skicka en kommentar