Har en sömnlös natt. Trodde att jag skulle kunna somna utan tabletter i natt men jag hade tydligen fel. Och tar jag en nu blir jag dåsig hela förmiddagen så det är bara att uthärda.
Var på julbord ikväll med några vänner. Det gick över förväntan faktiskt. Orkade inte följa med hem till ett par efteråt - åkte hem istället. Sa inte ens hej då. Känner mig så himla dum för det. Men jag orkade inte förklara. Klockan var ju inte ens halv tio så vad skulle jag säga? Kan ju inte direkt skylla på att man gjort mycket på dagen och var trött.
Det är som att jag har två lägen. Antingen går jag i försvar och försöker förklara hur jag mår och hur jag känner. Eller så undviker jag folk. Undviker deras frågor. Det gjorde jag ikväll. Höll mig till de som verkligen vet hur jag mår och satte mig långt ifrån de som jag inte pratat så mycket med.
Och även om jag vet att de tycker om mig och att de uppskattade att jag var med så är rädslan ändå där. Rädslan att jag ska vara tråkig. Den som tar död på en partystämning. Jag orkade inte prata så mycket. Ville bara stänga ute alla ljud ett tag och försvinna in i mig själv. Till min egen trygga värld dit ingen når.
Vet inte vad jag vill längre eller hur jag ska göra. Känns som att jag gör fel hur jag än gör. Om jag bara är hemma och vilar - då gör jag för lite. Om jag är ute och gör saker - då gör jag för mycket. Tycker verkligen inte om när jag inte vet hur man ska göra. Jag vill veta. Jag vill förstå. Jag vill göra rätt saker.
Förlåt - men jag vill bara att allt ska vara bra igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar