Hur kommer det sig att man alltid tror på lögnerna men har så svårt att ta till sig sanningen? Man hittar inte felen hos sig - man letar reda på dem. Många gånger hittar man även fel som inte finns. Man fångar upp ett litet uns av lögnen och sedan växer den tills man tror att det är sant.
Gör man så hos andra? Hittar på fel bara så att man kan låta hatet gro?
Jag tror inte det. Så varför gör man det hos sig själv?
Jesus Du är verklighet och sanningen är starkare än lögnen.
1 kommentar:
Mitt mantra var för några år sedan den där sången som liksom skingrar tvivlen om andras värde. En go vän, tillika präst byte ut orden och beordrade mig att sjunga den för mig själv. Jag ger den till dig :)
"Jag vet väl om att jag är värdefull,
att jag är viktig här och nu,
att jag är älskad för min egen skull
för ingen annan är som jag.
Det finns så många som vill tala om
att jag ska vara si och så.
Gud Fader själv han accepterar mig ändå,
och det kan jag lita på".
Hoppas det kan vara till någon nytta i dina funderingar.
Skicka en kommentar