söndag 12 februari 2012

Säg något snällt

Whitney Houston var fantastisk. Det finns ingen kvinnlig sångerska som vunnit så många priser och haft så många listettor som hon. Hon var överlägsen och jag har sällat mig till så många andra på facebook och gjort en statusuppdatering om henne.

Men det som jag finner rätt tragiskt är att hyllningen kommer nu när hon inte kan uppleva den. Var fanns alla fina ord när hon som mest behövde det? När hon fastnade i drogerna som antagligen tog hennes liv? Var fanns alla då?

Jag skulle önska få höra fina ord om mig nu när jag lever, för det är ju nu jag kan känna glädje över det - inte sen. Då är jag ju död. Jag tror inte att jag är ensam om att tänka så.

Så kan vi inte komma överens om att vi idag talar om för någon hur mycket den personen betyder? Vore inte det en bra grej så här en alldeles vanlig söndag i februari?

5 kommentarer:

Tolmia sa...

Jo du har så rätt.
Tack för fina din blogg. Den ger så mycket klokheter och goda tankar.
Beundrar dig och är så glad att ha hittat hit. Kram

messan sa...

Du är en fantastisk person! Jag har sagt det förrut och jag säger det igen.

Så lastgammal är jag inte:).
Ha det fint vännen!
Kramar om dig

penandparchment sa...

Så rätt du har, värme ,omtanke,kärlek det behöver vi alla nu!
Ha det fint själv. Mycket klok och fin blogg!
Mvh Primrose

RackarTuss sa...

Tittar in o säger hej.

messan sa...

Det vet jag att du inte trodde heller:). Jag vet också att ålder...vad betyder det egentligen:).

Jag tänkte på dig när jag var ute och gick igår och när jag var i vår fina kyrka och tände ett ljus för vår älskade vovve.
Jag vet varför för att en del personer betyder så mycket trots att man aldrig träffat dom.
Hjärtekram från messan