Jag lever på hoppet om att allt en dag ska bli bra
Att jag ska få leva utan ångest
Utan meningslöshet
Utan hopplöshet
Mörkret har sedan länge sänkt sig
Jag är ibland vänner
Men ändå ensam
Tomheten som finns i mig
Orsakad av ångesten
Ekar i mig
Mitt inre ropar efter något
Efter någon
Efter Gud...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar