Jag borde inte vara rädd. Jag har inget att vara rädd för. Gud är med mig. Han är störst. Ingenting kan vinna över Honom. Han är med mig i allt jag gör. I allt jag säger.
Han är med mig. Han är med mig. Han är med mig. Han är med mig. Oavsett hur jag betonar den meningen så förlorar den ingen styrka. Den får ingen annan innebörd - den ger bara olika perspektiv.
Gud är med mig. Han är med mig nu - inte bara tidigare, utan nu. Han är inte emot mig, Han är på min sida och Han ser just mig.
Fascinerande hur en betoning kan förändra perspektivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar