Det känns helt overkligt att jag ska börja jobba igen i morgon. Förvisso är det bara 25 % nu till en början, men ändå. Väldigt, väldigt overkligt.
Försöker släppa alla tankar och all oro - det går väl sådär.
Anade att det skulle bli så här och blev väl inte helt förvånad, ändå känns det lite tufft.
All självkänsla och all den säkerhet som jag har byggt upp de senaste månaderna är som bortblåsta och det känns som att jag är tillbaka på ruta ett igen. Fast inte på så sätt att jag får panik över att jag ska jobba, jag har bara en molande oro i mig och jag känner mig återigen tveksam på mig själv och mina beslut.
Tror jag måste sluta ta stilnoct några nätter. Har tagit i princip varenda kväll nu den senaste månaden tror jag och jag märker hur kroppen börjar vänja sig vid dem. Tog en för en timme sedan och jag känner knappt av dess effekter. Kändes dock inte som rätt kväll att sluta just nu. Får se hur det känns i morgon.
Usch, det känns som att jag lever i en dröm. Som att allt som sker inte händer på riktigt. Som att allt bara är på låtsas.
Förlåt om jag inte är så munter ikväll, det är bara det att allt känns väldigt, väldigt overkligt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar