Det blir inte alltid som man har tänkt sig - men det kan bli bra ändå.
Den meningen hade jag som underrubrik till den här bloggen tidigare och nu i veckan har jag funderat på det där igen.
När jag var liten hade jag en tanke om hur mitt liv skulle se ut när jag blev stor. Jag hade drömmar - ganska stora sådana och jag hade en ganska klar bild av hur jag hoppades att det skulle vara.
Men allteftersom åren har gått så har jag sett att det inte har blivit så som jag trodde. Faktiskt så har ingenting slagit in. Alla mina drömmar har försvunnit ut i den stora vida rymden och jag minns knappt vad det var jag hoppades på.
Istället blev livet så här. Blev det sämre? Det vet jag inte, för jag har ju inget att jämföra det med. Jag kan bara leva det liv jag har och det liv jag lever.
Jag hade inte varit den jag är idag utan det som jag har gått igenom. Det har gett mig erfarenheter och idag värdesätter jag helt andra saker mot för bara några år sedan. Det blev inte som jag trodde - men det blev ganska bra ändå.
Jag hade inte varit den jag är idag utan det som jag har gått igenom. Det har gett mig erfarenheter och idag värdesätter jag helt andra saker mot för bara några år sedan. Det blev inte som jag trodde - men det blev ganska bra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar