Hej… Vill bara säga att jag gillar dig, du är bättre än du fattar själv! Puss
Det fick jag höra i ett sms av en god vän för ett par månader sedan. Jag har sparat det där och nu ikväll när jag fick syn på det så blev jag alldeles varm i hjärtat.
Men samtidigt undrar jag - är det så att man egentligen är bättre än vad man själv förstår? För när det gäller hur man ser på sig själv - då har man en förmåga att vara väldigt kritisk och inte alls se det som är positivt.
Varför är det så? Man är ju inte lika kritisk och hård mot andra, ens vänner - så varför är man det mot sig själv? Man vinner ju ingenting på det, man trycker bara ner sig själv.
Undrar vad som skulle hända om man skulle stanna upp varje gång man ser sig i spegeln, ta en sekund extra, titta sig själv i ögonen och säga "jag gillar dig". Undrar hur lång tid det skulle ta innan det skulle sluta kännas märkligt och att man istället började tro på det...
Om du är i det läget att du känner dig ensam och som att ingen tycker om dig - varför inte börja tycka om dig själv. Att säga till dig själv att du är ok. Att du duger. Att du inte är så dålig som du har intalat dig. Vem vet - det kanske kan funka. Det är i alla fall värt ett försök för det kan ju inte bli sämre i alla fall.
Kram Cece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar