Allt blir bra

Jag blundar i ett försök att stänga ute verkligheten. Försöker ta några djupa andetag och känner hur klumpen växer i bröstet på mig. Det stora grå kommer över mig och jag kan nästan inte andas. Tvingar upp ögonen i en desperat längtan efter att se något ljus. Det bara måste finnas ljus...

Det flimrar för ögonen och hjärtat stjäl allt blod, allt liv.

Jag blundar igen. Känner hur klumpen växer sig större och större. Den får inte plats längre, tårarna pressas uppåt och jag känner hur det blir fuktigt på kinderna. Försöker torka bort dom men det går inte. Tårarna rinner i en allt snabbare takt och jag känner hur paniken håller på att ta över.

Allt känns overkligt. Som att det inte händer mig. Jag lever som i en bubbla och hur jag än försöker så går det inte att slå hål på den. Hur mycket jag än skriker så stannar ropen bara en liten bit ifrån mig.

Jag blundar och suckar. Och det är då något förändras. Jag känner hur Du sätter Dig vid min sida. Du håller Dina händer under mina ögon och fångar upp mina tårar. Dina andetag torkar mina våta kinder. Din andedräkt andas liv i mig. Dina hjärtslag får mitt oroliga hjärta att stilla sig.

Jag känner igen Din doft, Dina ord som viskar stilla; "sch, allt blir bra".

Jag blundar och känner hur klumpen försvinner, paniken minskar. Jag märker att jag ler - för första gången på länge. Friden kommer över mig och jag tror på Dina ord - att allt kommer att bli bra...