Lite tungt

Har haft några tunga dagar. Några riktigt tunga dagar. Nu verkar det dock som att det lättar lite som skönt är. Jag avskyr verkligen när det händer. När depressionen tar över och dess vidriga klor river tag i en och vägrar släppa taget. När all ork är borta och meningslösheten genomsyrar hela tillvaron.

Jag vet att jag för något år sedan skrev om att man kan välja hur man mår. Att om man låter tankarna snurra vidare in i banor som inte är särskilt hälsosamma - då mår man inte bättre. En del kallar det att man ska tänka positivt - det gör inte jag. Jag kallar det för att välja tankebanor som påverkar ens mående.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - jag är en pessimist. Men oftast är jag en glad pessimist. Jag ser problem i alla möjliga och omöjliga situationer. Kan något gå fel tror jag att det gör det. Därför är det lite komiskt att två av mina närmsta vänner är obotliga optimister. Jag var hemma hos en av dem igår och även om jag inte ville ha medhåll i mina tankar så blev jag lite störd av hennes optimism. Det krockade med min värld på något vis.

Är lite orolig över min tillvaro också. Jag märker hur jag säger ja till saker och hur kalendern blir bokad. I morgon ska jag först till kuratorn på förmiddagen, städa kyrkan, handla present. Lördag är det kalas på kvällen plus att min bror är hemma. Söndag är det även då kalas. Nästa vecka är det jobb som vanligt och utöver det är det grill med kören och styrelsemöte de närmsta veckorna. Över detta hänger oron för jobb och hur allt kommer att lösa sig. Plus att jag känner att jag vill göra i ordning på balkongen, jag behöver rensa i förrådet och rensa ur en massa prylar ur mina garderober. Blir trött bara jag skriver om det.

Jag vet - jag måste säga nej och skala i saker. Jag vet bara inte vad...