Tänk om man förstod allt - skulle man må bättre då? Skulle man vara lyckligare då? Skulle man tycka att livet var enklare? Jag vet inte...
Jag vet bara att jag återigen har en natt då rädslan för att somna vinner över tröttheten. En helt obefogad rädsla dessutom. Ingenting har hänt när jag har sovit. Inte mer än att jag drömmer. Men det är ju inga mardrömmar så jag förstår inte rädslan.
När jag gick från soffan till sovrummet förut snurrade allt och det kändes som att jag hade världens tryck och sus i huvudet. Och när jag väl lade mig ner så började hjärtat slå snabbare och snabbare. För varje minut. För varje sekund. Huvudvärken börjar komma krypandes dessutom.
Men trots det här så känner jag mig ändå glad, för jag har mått bra idag. Ingen ångest. Ingen stresskänsla. Inga konstiga reaktioner. Och det har varit väldigt väldigt skönt. Och det gör också att den här bristen på sömn än så länge känns ganska okej. Det går liksom ingen nöd på mig. Det är ju OS på tv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar