torsdag 30 juli 2009

Vargtimmen

Tick tack tick tack

Jag vill inte vara vaken nu. Inte under de här timmarna, för det är sant som de säger. Det är nu flest människor dör. Det är nu mardrömmarna äntrar sin scen i en färgsprakande föreställning. Det är nu ångesten är som starkast.

Jag hör hur klockan i köket obarmhärtigt för mig närmare och närmare, trots att jag inte vill. Istället känner jag hur hjärtslagen ekar i mitt inre. Blodet rusar igenom min kropp och jag hör dess susande framfart.

Det finns ingen återvändo. Det händer oavsett jag vill eller inte. Jag kan bara vänta ut det.

Inga kommentarer: