Förstår inte varför jag känner mig så ledsen och trött. Känslan i mig är att jag bara vill hem, men ju närmare hemmet jag kommer desto mer stressad blir jag. Det borde inte vara så. Jag vill inte att det ska vara så.
Jag önskar att jag kunde få somna in utan tabletter och sova gott utan drömmar. Vakna utvilad och känna att det har vänt. Att jag känner glädje igen.
Det känns som att det enda jag gör är att vänta, vänta och vänta lite till. Jag lever i en enda lång väntan på att mitt liv ska vända och att jag ska känna att jag mår bra igen. Att jag när jag ser en solnedgång, ska känna frid och lycka.
Men det är som att jag bara väntar...
Jag önskar att jag kunde få somna in utan tabletter och sova gott utan drömmar. Vakna utvilad och känna att det har vänt. Att jag känner glädje igen.
Det känns som att det enda jag gör är att vänta, vänta och vänta lite till. Jag lever i en enda lång väntan på att mitt liv ska vända och att jag ska känna att jag mår bra igen. Att jag när jag ser en solnedgång, ska känna frid och lycka.
Men det är som att jag bara väntar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar