Tänk att ett telefonsamtal kan förstöra nästan en hel dag. Det ringde en människa till mig i förmiddags och det hon sa ledde i sin tur att jag fick bryt på en annan person (har rett ut det nu) och jag var inte det mest trevliga sällskap för Pernilla - förlåt!
Men jag blev så påverkad och uppstressad att det var först vid halv fem som jag lugnat ner mig och jag var som vanligt. Har varit jättesnurrig idag och jag har mått illa och det har slått lock för öronen flera gånger. Ett tecken på att det är lite för mycket...
Och det blir lika tydligt som varje gång tidigare - jag har inga direkta marginaler att ta av när något oförutsett händer. Ända sen jag jobbade för mycket förra hösten så blir jag påverkad så himla snabbt och jag vet inte hur jag ska bygga upp det igen. Jag försöker ta egentid och inte säga ja till allt, men det är som att det inte alltid hjälper.
Nu om några timmar ska jag hem till Helene och äta kvällsmat och bara umgås. Ska bli jättemysigt, vet inte hur länge sen det var bara hon och jag umgicks. Hennes man är borta så det är bara hon och barnen hemma. Får väl se om några fler dyker upp. Men om jag ska orka umgås och vara trevlig så måste jag hinna vila lite. Känner mig helt skakig och det snurrar jättemycket så fort jag rör mig.
Nu ringde dessutom mamma och undrade om jag ville komma förbi där ikväll. Simon och några polare till honom ska stanna till på genomresa och tyckte det skulle va kul om jag kom förbi och sa hej. Ytterligare en sak på agendan och det gör mig inte mindre stressad. Som sagt, inga marginaler. Sa att hon fick ringa när de kommit så får jag se hur läget är hos Helene. Det är ju inte så långt mellan henne och mamma och pappa så jag kanske kan gå dit en kortis bara... Får se lite.
Nu ska jag i alla fall lägga mig på soffan och sova lite. Eller i alla fall blunda och vila ögonen lite, känns väldigt nödvändigt idag.
Kram Cece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar