jag önskar att jag kunde förstå
varför det ibland blir så här
hur ångesten får mitt inre att frysa till is
hur paniken får mitt hjärta att slå
hur blodet rusar i mig
får hela världen att snurra
önskar att det inte var så här
det var ju så bra
i flera dagar kände jag att jag mådde bra
vågade inte riktigt tro på att det hade vänt
vågade inte hoppas
"tänk om"
den tanken fanns där
men lyckan fanns inte för mig
inte än
inte idag
inte nu
det vidriga tog över
med sin fula uppsyn stod det framför mig
höll upp sin smutsiga kappa och slängde den på mig
den tyngde ned mina axlar
luktade unket
smutsigt
ville inte ha den
men orkade inte ta av mig den
den tog all min kraft
sög all ork ur mig
vill bara blunda
vakna i morgon och inte se den
kunna möta människor med ett leende
ett äkta
ett riktigt
vill inte ljuga
men orkar inte vara ärlig
Gud - hjälp mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar