Jag känner mig gnällig just nu. Har så många runt mig som mår dåligt - på riktigt. Känner att jag borde sluta klaga.
Men det här att jag inte kommer till ro. Det gör att jag mår dåligt.
Det är sant som de säger om vargtimmen. Än är jag inte där, men inte långt ifrån.
På dagen när allt är ljust, solen skiner och man både hör och ser att världen är vaken - då känns det ok. Eller det är i alla fall lättare att hantera allt.
Men nu när klockan återigen är halv två. När staden sover och allt är mörkt och tyst... Det är då allt kommer upp.
Oron. Rädslan. Ilskan. Stressen. Sorgen. Tankarna.
Det finns inget som stoppar tankarna. De bara flödar fritt och skapar ytterligare oro.
Det här mönstret gör mig fundersam.
Är livrädd för att bli sjuk igen.
Risken finns. Det kommer den alltid att göra.
Jag har verktyg som jag använder mig av och ibland fungerar det bra. För jag måste komma ner i varv.
Känna att jag kommer i balans. Där är jag inte nu. Inte nånstans.
Jag slutade med alla mina mediciner i slutet av februari och det går bra. Men nu i natt kom tankarna för första gången på länge att jag skulle behöva en sömntablett. För om jag bara får sova så blir dagen lättare att hantera.
Jag har inte skrivit regelbundet här på länge. Nu är det tredje inlägget på lika många dagar.
På ett sätt känns det ledsamt att jag behöver skriva. Samtidigt är det väldigt skönt att kunna göra det. Mina ord har aldrig försvunnit helt. Jag har alltid kunnat formulera mig och sätta ord på mina känslor och mitt mående.
I vissa lägen tror jag att det har varit min räddning.
Sedan är det väl kanske inte den mest muntra blogg att läsa. Men jag skriver för min egen del och sedan om någon annan läser så är det ok.
Det här - det är min ventil för att orka och klara av mitt liv. Ett nödvändigt ont ibland. Ett sätt att hantera mina ältande tankar. För ibland fastnar jag. Kommer inte ur tanken utan bara snurrar.
På natten är det så. Men jag hoppas att jag nu fått ur mig i alla fall några ord och tankar.
Vill och behöver sova nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar