Det är mer läkande än man kan tro.
Har som bekant sovit dåligt ett tag. Smått rörigt på jobbet och dessutom smått kaos i mitt liv.
Men så idag på jobbet kom min kollega som jag vikar för. Vi skulle gå igenom lite grejer och hon fick vara min slask idag. Hon och en pensionerad kollega lyssnade. Tog min frustration. Min ilska. Alla mina känslor.
När jag åkte från jobbet kände jag att jag ändå mådde rätt så bra.
Var till mäklaren och skrev och fick träffa köparen. Och trots den besvikelse som jag känt så kände jag inget annat än lugn när jag satt där. Gick igenom en massa saker och jag är genuint glad för hennes skull. Hon gjorde en jättebra affär. Det gjorde jag också när jag köpte den för ett år sedan.
Självklart är det surt att förlora den summan pengar som jag hade möjlighet att få, men samtidigt var de aldrig mina. Och det är också lätt att vara efterklok. Om jag hade vetat vad jag vet idag, så hade jag stannat förra veckan och godtagit ett bud och stoppat budgivningen.
Men jag gjorde inte det.
Men jag kan inte ångra mig. Jag kan inte ändra det som har varit. Mitt beslut baserades på vad jag trodde var bäst utifrån den kunskap jag hade just då.
Den känslan har nu landat i mig. Och det blev så tydligt hur viktigt det är att få möjligheten att prata av sig. Att få lätta på trycket med någon som kan ta det.
För stannar alla tankar inom en så spinner de bara runt. Fastnar i en dålig och negativ spiral som tar död på själen.
Det är fortfarande rörigt på jobbet.
Men just nu känns det som att det är hur lugnt som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar