Igår fick jag frågan om det är viktigt för mig att det finns någon som har skapat allting. Det är det inte.
Det som är viktigt för mig är att det finns en mening med mitt liv. Att det finns någon som är större än mig som har en tanke med mig, mitt liv och min tillvaro. Denna någon är för mig Gud. Den som har skapat allt. Den som har gjort skillnad mellan det levande och det döda.
Det är heller inte viktigt för mig att tro på ett liv efter döden. Den tron är bara en konsekvens av att jag tror på att mitt liv nu har en mening.
Om inte mitt liv just nu skulle ha en mening - då skulle det vara helt onödigt, meningslöst. Då kunde jag lika gärna dö och sluta kämpa med allt det som hör just livet till.
Men nu är det ju så att jag tror att mitt liv har en mening. Att Gud har en sådan villkorslös kärlek till mig så att Han sätter mig i ett sammanhang som är större än mig själv. Ett sammanhang där jag aldrig helt kommer att förstå min roll.
Min tro - den ger mig en trygghet. En visshet om det som jag inte kan se. Jag kan inte se min mening med livet. Jag kan heller inte se livet efter döden.
Men jag tror på det och den tron ger mig mening med livet.
Det är det som är viktigt för mig.
2 kommentarer:
Amen så gott att vi har den fasta tillförsikten... tron, hoppet som bär
"jag tror att mitt liv har en mening"
Så skrev du, och jag gillar orden. Ja,
ditt liv har en mening. Tänk när du
träffar människor som är i den situation
du varit i. Då tror jag du kommer kunna
möta med kärlek, mjukhet, lyhördhet,
förståelse... Ja massa gott!
Tack att du är du! Kram!
Skicka en kommentar