Jag har funderat på en sak... Eller ja, jag både har funderat och håller på att fundera på en massa saker, men just det här stör mig lite. Eller stör och stör... mer bara fundersam på när det blev som det blev.
När blev det så självklart att man hela tiden ska bli nådd? Och varifrån kommer detta behov av att veta vad ens vänner gör? Man skriver/läser bloggar, man skickar sms och nu förra veckan hörde jag talas om twitter och jaiku.
Jag kan bara gå till mig själv. Om jag inte har med mig min mobiltelefon när jag är ute nånstans så känner jag mig så sjukt stressad. Och har jag den med mig och har ljudet avstängt så kollar jag på den hur många gånger som helst - för det vore ju nästan världens undergång om man skulle missa ett samtal eller ett sms.
Och när blev det så? Man klarade sig alldeles utmärkt utan mobiltelefoner innan.
Och nästan mest fascinerad blir jag över dem som inte ens stänger av den när de ska sova. Varför, varför, varför har man mobilen på när man sover? Den ligger förmodligen precis bredvid huvudet också. Jag stänger alltid av ljudet på min mobil när jag ska sova vilket jag har fått höra från min käre bror att det är löjligt. Jag menar att om man verkligen vill få tag på mig så kan man bemöda sig med att ta reda på mitt hemnummer och ringa dit om det nu skulle vara så akut att man måste få tag på mig under nattens timmar. Så jag kommer att fortsätta med det, oavsett vad han säger.
Att sen facebook har blivit skvallerbyttan nr 1 - det blir en helt annan blogg, för nu ska jag sova och därmed även stänga av min mobil.
Kram och gonatt!
Cece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar