Hur kan man ens lyckas med att få in så många bröllop under ett och samma år? Jag förstår det inte. Men igår var det dags för det sista. Min fina vän Helena gifte sig med Arvid och jag kan inte annat än att känna ren och skär glädje.
Men nu är jag lite mör. Kom i säng vid två i natt och nu är klockan midnatt. Sov i och för sig till elva, men jag är ändå lite seg.
Ska sova nu - ville bara säga att jag lever.
Kram Cece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar