fredag 20 januari 2012

Andas liv

Vänta - och se att jag finns kvar.
Lyssna - och hör hur jag talar kärlek in i ditt liv.
Andas - och vet att jag är den som blåser liv in i dina lungor.

Du behöver inte göra mer. Jag gör resten. Det är jag som öser av min kärlek till dig. Som vill få dig att förstå hur mycket jag älskar dig - om så bara för en kort sekund. Det räcker. För om du någon gång har känt min kärlek, så tror jag att du vill vara kvar hos mig.

När du andas - så andas du ut din ångest, din rädsla och dina mörka stunder. För att sedan andas in min kärlek. Att du är min.

Underbara barn - jag älskar dig! Med en så stor kärlek att du inte kan greppa den. Den är så mycket större än du någonsin kan förstå. Men vet en sak - jag älskar dig!

4 kommentarer:

Tolmia sa...

Är så glad att få komma in här på din blogg och få läsa det här.
Det är som att det svåra sköljs bort av det du förmedlar.
En slags friskhet.
Nåt jag längtar efter.

Cece sa...

Tack Tolmia! Vad glad jag blir att det jag skriver kan få betyda något för någon annan.
Kramar om!

Tankar från Oxelösund sa...

dina ord är så vackra, så enkla och så stora, om man bara tar sig tid att suga in dem i sinnet.

nog saknar man något i livet, trots att det är ok just nu. tilliten saknar jag, att allt ordnar sig, jag är så van att det går åt pipan hela tiden.

tack för dina ord!¨

Mia

Vattenslangen sa...

Tack för vackra ord. Ord som betyder. Tycker om dig. Glad när jag såg tryck hos Lina också. Du är så bra!