Det trygga mitt i all oro

Jag hade missat varningssignalerna och helt plötsligt slog allt över mig med full kraft. Oron, ångesten, osäkerheten och frustrationen. Alla känslor i en röra som inte liknade något annat. Det gjorde mig besviken och ledsen. Otroligt ledsen. Jag hade ju mått bra så länge. Varför kunde det inte fortsätta?

Men så i kväll på bröllopet som jag just har lämnat sjöngs det en sång på andakten. Jag har hört sången så många gånger och jag har sjungit den lika många gånger, men mitt i refrängen tog den tag i mig. Mina öron öppnades och texten gick rakt in i hjärtat.

Du är min framtids säkra grund. Du som står fast vid Ditt förbund. Min klippa är Du. Allsmäktig Gud - jag ärar Dig!

Helt plötsligt var det som att jag förstod. Jag behöver inte oroa mig inför framtiden, för Gud har den i säkert förvar. Han är grunden som jag kommer att gå på och det kommer att hålla. Han förändras inte utan Han är den Han alltid har varit.

Så istället för besvikelse över ångesten tar jag med mig den känslan att jag kan vara lugn. Det känns betydligt bättre.

 På Dig min Gud förtröstar jag när oro skymmer min morgondag, för jag vet Du är trofast emot mig. När svårigheter omger mig så är jag ändå trygg hos Dig, för jag vet att Du aldrig lämnar mig. Är det natt eller dag, Herre på Dig förtröstar jag.

Gud, Du är alltid nära mig. Ingen förändring finns hos Dig. Du är densamme igår och idag och i evighet. Du är min framtids säkra grund. Du som står fast vid Ditt förbund. Min klippa är Du. Allsmäktig Gud - jag ärar Dig!