Skyddsängel vid min sida

Hängsmycke som finns att köpa på argument.se

Igår kände jag verkligen hur Gud beskyddade mig på ett väldigt konkret sätt.

Jag och två av mina kollegor skulle på kurs och jag körde bilen. När jag skulle bromsa in vid en rondell kände jag hur jag helt tappade kontrollen över bilen.

Jag körde inte särskilt fort, men jag kunde ingenting göra för att hindra det som hände.

Bilen krängde först åt diket - det lyckades jag häva, men inte resten. När allt stannat av så har jag hamnat mitt i rondellen. På den gräsplätt som är där.

Vi fick putta ut bilen ur rondellen och jag kände hur adrenalinet rusade i kroppen på mig. Vi stannade till vid en busshållplats och jag tittade över hur bilen såg ut. Inga tydliga skador och det verkade som att allt var ok.

Min kollega frågade om jag fixade att köra och det kände jag ändå att jag gjorde. Även om det var obehagligt. Varje gång jag var tvungen att bromsa in kändes det som att samma sak skulle hända igen. Det gjorde det inte.

Efter ett litet tag började jag må illa. Förstod att det var en reaktion på det som hände. Vid det laget tackade jag Gud i mitt inre över att det gick bra. Att vi inte hamnade i diket. Att jag inte hade någon bil framför mig eller bakom mig. Att det inte kom någon bil från vänster samtidigt som min bil rusade rakt över körfältet. Över att det inte fanns någon refug utan att det bara var en låg kant. Att vi inte körde in i lyktstolpen som stod i rondellen. Att bilen inte var skadad.

Vi kom tryggt fram till kursgården och dagen kändes helt ok. Men när vi skulle åka hem kom obehaget igen. Men det gick bra. Vi kom hem tryggt också.

På kursen köpte jag det smycke som är på bilden. Som en påminnelse om att Gud har sina änglar som vakar över oss.