Som så många gånger förr vill jag skriva något här. För det känns som att jag har en massa ord i mig som vill ut.
Tomas Sjödin gav ut en bok för något år sedan "tusen olevda liv finns inom mig".
För min del känns det snarare som att "tusen oskrivna tankar finns inom mig".
Men jag vet också att om jag bara ger det tid. Om jag bara väntar in - så kommer orden.
Men jag mår bra. Mer och mer av mig själv kommer fram och det blir tydligare för var dag.
Jag har börjat baka igen. Bröd. Kakor. Tårtor och pajer. I flera år har ugnen varit oanvänd. Nu har lusten och längtan kommit tillbaka igen.
När jag ser mig själv i spegeln så känner jag igen mig själv. Även när jag är osminkad så ser jag mig. Det "jag" som har väntat där under ytan under så lång tid.
För drygt ett år sedan skrev jag om det här. Att om man låter helandet ske i rätt ordning så blir man till slut tillräckligt stark och man hittar sig själv igen.
Det fascinerar mig när man i efterhand kan se hur tråden löper hela vägen. Hur Guds hand är med i allt. Hur någon annans ord - då för ett år sedan - faller på plats och jag förstår det idag.
Jag tror att det är det man kallar för tillit.
4 kommentarer:
och vänner kommer i vår väg när vi som mest behöver det... <3
Så glad jag är att du är tillbaka! På så många sätt. Vacker och trygg i den du är. En bön för dina dagar som kommer. Idag och framåt. Bön om tillit och jubel.
Va fint ditt inlägg var.
Glad att du bakar.
Att du gör sånt du tycker om.
Det är en önskan som jag också har.
Att hitta mig själv.
Jag är en bit på väg.
Men inte framme än.
Det måste få ta tid.
Som det gjorde för dig.
Kram
Åh, vad jag är glad för din skull!
Just att baka känns läkande på något sätt.
Varma kramar till dig vännen<3
Skicka en kommentar