Lugn och trygg

Det var evigheter sedan jag gav ifrån mig något livstecken här på bloggen. Men jag ser att ni är några som tittar in här ändå - TACK! Det gläder mig!

Mitt liv är i en enda stor förändringsfas. Det känns som att jag lever mitt i en karusell - nya saker dyker upp hela tiden och jag vet inte riktigt när den ska stanna. När ska förändringen sluta.

Men det märkliga är att jag älskar det! Jag som känner mig trygg med ramar och när jag vet vad som förväntas av mig - jag lever i det motsatta just nu, men jag älskar det! Och det förvånar mig att jag gör det.

Jag mår otroligt bra. Jag är lugnare än vad jag någonsin har varit. Gud känns närmare än på länge. Jag vet vem jag är och jag har börjat älska mig själv - på riktigt. Den känslan är oslagbar!