Jag lever i ett så kallat ensamhushåll. Jag har ingen som kommer hem med en bukett rosor till mig bara för att det är alla hjärtans dag. Men det betyder inte att jag är ensam. Jag är själv - men långt ifrån ensam.
Jag är välsignad med vänner som jag tycker om och jag vet att de tycker om mig också. Jag behöver ingen kärlek från någon man för att känna mig älskad och sedd. För jag vet att mitt värde inte hänger på det.
Så bra som jag mår just nu - det har jag aldrig gjort. Någonsin. Jag känner mig lugn. Trygg. Lycklig. Jag vet vem jag är och vad jag tror på. Livet just nu - är väldigt gott emot mig.
Jag vet att det kan sticka en del i ögonen när man säger att man är nöjd med livet. Men helt ärligt så bryr jag mig inte om det. Jag är lycklig. Jag mår bra. Jag trivs med livet. Och just nu finns det inget som kan rubba det.
Den anti-känsla som jag hade när jag vaknade försvann i samma ögonblick som jag fick den här bilden av min svägerska. Deras hund fyller år idag - hur kan man fortsätta vara tjurig när man ser hennes lycka?
2 kommentarer:
Jag blir så glad och lycklig när jag läser dina ord. Jag är glad och stolt att jag är vän med dig <3.
Kramar
*skratt* Vovv vovv ;)
Skicka en kommentar