Vem är jag?

Jag vet inte vad jag ska göra för att förstå. Jag vet inte vilka frågor jag ska ställa. Jag vet inte vart eller till vem jag ska vända mig. Inte när det är så här.

Det är som att mitt inre vrids om och mina muskler krampar ihop. Jag tappar styrkan i händerna. Värmen försvinner - ersätts av skakande kyla. Jag tappar erfarenheter, glömmer kunskap. Gör en sak, för att sedan göra om samma sak om och om igen. Vet inte om jag har gjort rätt. Litar inte på mig själv längre.

Känner hur det spänner i mig - mitt jag är redo. Vet bara inte för vad. Vill stänga ute allt och alla. Stänga alla dörrar, sluta mina ögon och stanna där i min tystnad. Där ingen kan komma åt mig. Där jag kan kontrollera det som försöker styra mig, ta över.

Mitt inres försvar förstörs. För varje sekund försvinner någonting - bit för bit. Det är som att jag bleknar mer och mer. Den som jag har varit, den som jag har spelat - den försvinner och jag vet inte vem jag är längre.

Tårarna har aldrig varit så nära som nu...