Varför??

När jag är bland folk vill jag åka hem.

Och när jag är hemma så vill jag va bland folk.

Hur svårt ska det egentligen va? Jag förstår det inte själv, men ibland har jag sådana dagar. Inget känns ok och oavsett sammanhang så känns det fel.

Idag på mötet så mådde jag inte så jättebra. Eller jag kände redan när jag var på väg ut till bilen att det var nåt skumt på gång. Och när jag sitter i bänken i kyrkan och jag vänder på huvudet så snurrar det - riktigt, riktigt mycket. Och när vi står upp på första unisona sången så måste jag hålla mig i bänken framför - bara för att känna mig säker. Och det är då jag märker att jag är helt skakig. Ungefär som när jag förra hösten jobbade för mycket och kroppen sa ifrån. Det är som att musklerna inte orkar.

Messade en del med L under mötet - han undrade om det kanske var Guds närvaro som gjorde att jag kände som jag kände och jag vet inte riktigt. Jag vet verkligen inte vad det var. För resten av dan har varit mer eller mindre likadan. Inte att jag skakat, men jag har haft en tillvaro som har snurrat. Som förut hos Veronica - hon hällde upp dricka i sitt glas och när jag kollade på kolsyran som skummade till så snurrade det.

Det är som att kroppen reagerar på stress men jag har inte nåt direkt att känna stress över nu. Jag har fått ihop schemat så pass mycket som jag kan och det känns jättebra med gymnasiet så jag förstår inte. Kanske kan va att en massa känslor sköljer över mig i efterhand... Jag vet inte.

Och egentligen kanske jag inte måste förstå. Jag kanske bara helt enkelt ska ta det lugnt och lita på att Gud har allting i sin hand - för det har Han ju.

Nu ska jag ta mig själv och min snurriga tillvaro och gå och sova.

Kram Cece

Snart är den här dan slut

På tal om matfestivalen ja... När jag och Veronica var på väg tillbaka till min bil så ser vi - eller rättare sagt, vi hör något märkligt ljud. Lite sådär surrande på nåt vis. Vänder mig om och vad ser jag? Jo, två stycken golfbilar kommer körandes mitt på gatan. Nu hör till saken att vi inte är i närheten av en golfbana...

Medan vi funderar och diskuterar huruvida det ens är lagligt att köra med golfbilar utanför en golfbana så ser vi att det är personal som jobbar med matfestivalen som kör. Så då känns det som att det är ok. Men med tanke på att det hela ser så ofantligt roligt ut så är jag på väg att hiva upp min mobil för att filma, men inte hinner jag det.

De väljer att svänga av en gata tidigare än där vi står och det med en sån fart att den enes snusdosa åker ur fickan och rullar så fint gatan fram.

Det är sånt som förgyller tillvaron. Annars har väl dan varit hyfsat ok. Det har snurrat jättemycket och när vi stod inne på mummel och sa hej till Emma så slog det lock för örat och det började tjuta. Jag kan få det när jag känner mig stressad, men jag tycker på ett sätt att jag inte varit det idag, så jag förstår det inte riktigt.

Jag blir så himla rastlös och när vi var hem till Veronica och skulle kolla på film så gick jag omkring som en osalig ande halva tiden. Vi stängde av filmen och jag åkte hem istället. Inte för att jag är särskilt trött - bara ofantligt rastlös.

I morgon ska jag till kyrkan på möte. Har inte varit där på hela sommaren och det känns nästan konstigt att gå dit. Men det ska bli gött. Jörgen är alltid bra när han predikar. Sen blir det söndaglunch hos mamma och pappa. Brorsan och hans familj kommer också förbi så det blir nog trevligt. Hoppas bara att jag inte är så snurrig då...

Kram Cece

Get a life

På hemväg från matfestivalen i min colt...

Jag sniffar lite: Hm, det måste brinna nånstans.
Veronica: Ja, kolla! Där borta ryker det.
Jag: Bolmar det?
Veronica: Ja absolut.
Jag: Men vad är det som brinner då?
Veronica: Hrmpf, vet väl inte jag.
Jag: Ser du lågor eller?
Veronica: Nä, men det ryker ju därborta. Kan vi inte åka och kolla? Det är ju ändå lördagkväll.

Jag måste skaffa ett liv...

Varför?

Jag har funderat på en sak... Eller ja, jag både har funderat och håller på att fundera på en massa saker, men just det här stör mig lite. Eller stör och stör... mer bara fundersam på när det blev som det blev.

När blev det så självklart att man hela tiden ska bli nådd? Och varifrån kommer detta behov av att veta vad ens vänner gör? Man skriver/läser bloggar, man skickar sms och nu förra veckan hörde jag talas om twitter och jaiku.

Jag kan bara gå till mig själv. Om jag inte har med mig min mobiltelefon när jag är ute nånstans så känner jag mig så sjukt stressad. Och har jag den med mig och har ljudet avstängt så kollar jag på den hur många gånger som helst - för det vore ju nästan världens undergång om man skulle missa ett samtal eller ett sms.

Och när blev det så? Man klarade sig alldeles utmärkt utan mobiltelefoner innan.

Och nästan mest fascinerad blir jag över dem som inte ens stänger av den när de ska sova. Varför, varför, varför har man mobilen på när man sover? Den ligger förmodligen precis bredvid huvudet också. Jag stänger alltid av ljudet på min mobil när jag ska sova vilket jag har fått höra från min käre bror att det är löjligt. Jag menar att om man verkligen vill få tag på mig så kan man bemöda sig med att ta reda på mitt hemnummer och ringa dit om det nu skulle vara så akut att man måste få tag på mig under nattens timmar. Så jag kommer att fortsätta med det, oavsett vad han säger.

Att sen facebook har blivit skvallerbyttan nr 1 - det blir en helt annan blogg, för nu ska jag sova och därmed även stänga av min mobil.

Kram och gonatt!
Cece

Produktiv dag

Å ena sidan så känns det som att jag inte gjort ett enda dugg idag. Men när jag tänker efter så har jag hunnit med en hel del.

Kl. 07:00 ringde klockan - tidigt för att vara i mitt liv, skulle ju va på jobbet vid åtta för att ha betygsdiskussionsmöte (långt, skumt ord...) I alla fall - mötet varade bara i drygt en timme och det gick riktigt bra. Nu har min separationsångest lugnat ner sig och jag ser faktiskt fram emot att börja jobba på gymnasiet. Ska bara få ihop schemat.

Stannade till i Skövde på vägen hem och hann med ett besök både på siba och på jobbet innan jag åkte hem. Var och letade efter lite dokument i min datorn innan jag hämtade upp Pernilla för att sen bege mig tillbaka till Skövde och äta lunch med henne och Veronica.

Handlade på maxi, åkte förbi hennes föräldrar och hämtade en notbok, åkte till kyrkan och gick igenom lite noter och kopierade det jag inte hade. Ska ju leda lovsång på församlingslägret om en månad och vi har första repet nästa söndag och jag tänkte ha lite framförhållning för en gångs skull. Drack lite kaffe med Pernilla i kyrkan och snackade lite skit med Jörgen (som för övrigt inte kommenterade att jag klippt av mig håret - mycket underhållande! Undrar om han ens såg det...)

Och nu har jag varit hemma och slösurfat lite och hängt i soffan och kollat lite på tv och nu väntar jag på att Veronica ska sluta jobba. Ska hänga hemma hos henne ikväll. Är ju friidrott på tv som jag kan tänka mig att kolla på - vet inte hur hon ställer sig till det bara. Återstår att se.

Just det - så här ser jag ut nu :-)Är helt sjukt nöjd och det känns inte ens ovant att ha kapat hela håret. Tycker till och med att hon kunde tagit ännu mer. Men det får bli nästa gång. Grymt skönt är det i alla fall.

Kram Cece

Feel like new...

Äntligen! Jag har inte längre bara hår - jag har numera en frisyr. Är helt sjukt nöjd och kan definitivt rekommendera Lovisa på Manamana. Blev precis som jag hoppades på och det sköna är att det inte ens känns ovant. Har ju haft långt hår nu i snart tre år men nu känner jag igen mig själv igen. Ska lägga ut bild - jag lovar, men just nu är jag inte hemma och har inte möjlighet att fixa det här.

Är kvar i Lidköping i natt hos Nina och Pär - vad vore jag utan er? Var på jobbet en sväng på eftermiddagen och rotade bland en massa noter för att försöka planera lite till körerna. Och det känns som att Skövde-körerna är någorlunda färdigt. I alla fall höstterminen. Det är lite värre med Lidköping. För det som jag kan göra i Skövde har jag ju redan gjort här. Så jag måste hitta nåt nytt till på onsdag. Får toktänka över helgen.

I morgon bitti kl 08:00 ska vi ha betygsmöte för gymnasieeleverna och jag har inte läst igenom kursplanen. Måste göra det nu innan jag somnar. Tur att jag kom på det - annars hade det varit lite jobbigt i morgon.

Kram Cece

Gonatt

Tillvaron känns lite lättare idag. Jag tror mest bara att jag behövde vänja mig vid de förändringar som har blivit med jobbet. Allting förändrades inom loppet av bara några dagar och jag blev mer eller mindre inslängd i en ny miljö. Självklart så sa jag att det var ok, men jag behövde lite startsträcka för att vänja mig. Och nu känns det helt ok.

Är astrött ikväll. Fattar inte varför. Pernilla och Veronica har precis åkt härifrån, de var här och kollade på project runway, men jag var nog inte kommunens mest sociala värd. Jag höll på att somna redan vid tio - inte alls likt mig. Så ikväll blir det en tidig kväll - ska gå och sova redan nu.

Så jag säger tack och godnatt och i morgon vid den här tiden är jag korthårig...

Kram Cece

Nytt - fast ändå inte

Ska till jobbet i morgon. Inte nån ny arbetsgivare, fast ändå nytt. Var så glad att jag inte skulle börja på ett nytt ställe det här läsåret. Så blev det inte.

Vet inte hur schemat ser ut.

Vet inte vilka mina kollegor blir.

Vet inte vart jag ska ta vägen.

Vet egentligen inte särskilt mycket alls.

Känns ganska så ensamt...

Nästan jobbat färdigt

Jaha - då var första veckan med elever avklarad. Känns märkligt att kunna säga det redan med tanke på att det bara är tisdag, men så är det i alla fall. Ska iväg till mitt andra jobb i L-köping i morgon men det har ju blivit lite förändringar där så det blir inte några lektioner i morgon. Återkommer om det när jag vet lite mer, förhoppningsvis i morgon...

Annars har dagen varit helt ok. Strosade runt bland en massa noter på förmiddagen. Var hos en notleverantör med jobbet och jag insåg att det finns så mycket noter som man skulle vilja ha...

Det är rätt ok väder nu så jag funderar på att ta en promenad, men om jag känner mig själv rätt så hamnar jag nog i soffan istället. Är trött... blir nog en tidig kväll.

Kram Cece

Lugn start...

Varför gå ut hårt med elever när man kan ta det lugnt? Idag så har jag förvisso varit på jobbet mellan halv elva och fem, men jag hade bara tre elever. Den fjärde blev sjuk och sångensemblen och kören börjar först nästa vecka. Så jag kan väl inte säga att jag jobbat alltför hårt idag.

Fast jag satt i och för sig och skrev ca 60 kuvert... Så lite har jag minsann gjort.

Var ner till kyrkan direkt efter jobbet och kollade lite på sånger till församlingslägret. Ska vara ansvarig för lovsången där och det känns så himla roligt! Dessutom får jag hjälp av ungdomarna så det blir full sättning - i alla fall två-tre samlingar.

Det har blivit lite förändring för mig på jobbfronten så jag vet inte om jag kan bo kvar här i Tibro. Känns asjobbigt att behöva lämna församlingen. I min väg tillbaka till tron på Gud och tron på församlingen så har den varit min plats att bli hel på. Plus att vi har nog Sveriges i särklass bästa pastor... Men men. Jag utgår från att jag kan bo kvar här - i alla fall ett år till.

Nu ska vi grilla lite mat på Pernillas balkong. Måste ju utnyttja en av de sista sommarkvällarna.

Kram Cece

Jag andas

Hur kan man ens lyckas med att få in så många bröllop under ett och samma år? Jag förstår det inte. Men igår var det dags för det sista. Min fina vän Helena gifte sig med Arvid och jag kan inte annat än att känna ren och skär glädje.

Men nu är jag lite mör. Kom i säng vid två i natt och nu är klockan midnatt. Sov i och för sig till elva, men jag är ändå lite seg.

Ska sova nu - ville bara säga att jag lever.

Kram Cece

Att välja inställning

Ibland funderar jag på hur det är att vara så där smart att man kommer på en massa kloka grejer. En del har sagt att jag är sund i mina åsikter, men det är ju väldigt sällan som det är jag själv som kommit på det och jag undrar så hur det kommer sig att en del bara kommer på en massa smarta grejer.

I förra veckan så var jag på ett föredrag med en kille som heter Micke Gunnarsson och han hade så grymt skön inställning och vettiga åsikter. Och igår så kollade jag in hans blogg och det var ett inlägg som jag verkligen fastnade för. Antingen så lever man i det förflutna och ångrar en massa som man gjort eller så lever man i framtiden och på det som man hoppas ska komma. Man tänker så ofta att bara något särskilt händer så löser sig allt. Om bara jag får den fasta tjänsten så löser sig allt det andra. Om bara, om bara, om bara...

Men man kan inte leva någon annanstans än nu. Jag kan inte leva i det förflutna och jag kan inte leva i framtiden - jag kan bara leva nu. Så egentligen är det ju bara att gilla läget och göra det bästa av det hela.

Och idag så gjorde jag det valet. När jag var på väg upp till Stockholm så var tåget försenat och jag kunde valt att bli lite småtjurig över det eller så kunde jag välja att ta det lugnt. Jag hade ingen särskild tid att vara uppe till, jag satt bra med en kopp kaffe och med musik ifrån iPoden. Så jag kände mig ändå rätt nöjd.

Ponera att jag skulle blivit tjurig istället. Jag skulle blivit stressad och förmodligen sett sur ut och hur kul är egentligen det? Och jag skulle ju inte kommit upp till Stockholm snabbare bara för att jag blev sur.

Jag är medveten om att man inte alltid kan styra hur man reagerar, men i vissa fall så tror jag faktiskt att man kan välja hur man ska hantera situationen.

Kram Cece

trött trött trött

Har packat inför helgen - fina Helena och hennes karl ska gifta sig. Så i morgon förmiddag åker jag upp till Stockholm. Var väl inte helt tidigt ute med klädesval och jag har velat lite mycket fram och tillbaka, men nu blir det bara en klänning som följer med i väskan.

Ska se om jag kan träffa brorsan en sväng innan jag ska möta upp Tesse - ska bo hos henne och Harry. Plus deras hund som jag för övrigt aldrig har träffat. Ni som känner mig vet att jag inte är överförtjust i hundar... Fast jag chockade mina vänner häromdagen när jag kom hem och sa att jag kunde tänka mig att skaffa hund. Men inte så länge som jag bor här och är borta med jobbet så pass mycket som jag ändå är. Så det lär ju dröja i alla fall ett par år innan det kommer in en hund i mitt hem. Eller i alla fall i min ägo.

Nu resten av kvällen ska jag bara ta det lugnt. Måste komma ihåg att ge lite näring åt mina gröna växter för om jag inte gör det kommer de att döden dö... Men i övrigt blir det lugnt - eller iofs så är det väl inte så jobbigt att vattna blommorna. Har packat och diskat och ska väl komma fram till vad jag ska få i mig till kvällsmat.

Så jag säger tack och adjö och så hörs vi igen.

Halvbra dag

Det känns som om nån drar inne i hjärnan. Känner mig småskakig - precis som att man har blodsockerfall. Mår lätt illa och det snurrar. Ska nog gå och vila lite nu. Känns lite surt att jag ska må så här. Det enda jag gjort idag är att jag varit inne i stan och fikat med ett par gamla kollegor, handlat en tröja och sen förbi jobbet och hämtat några papper. Och jag kände redan när vi fikade att det började snurra och att alla ljuden förstärktes.

Och när jag mår så här så blir jag rätt tacksam till Gud att jag inte ska jobba heltid. Jag fick ju lite mer timmar på det ena stället så nu är jag uppe i sammanlagt 72%. Och jag tror att det är alldeles lagom och vad jag klarar av att jobba just nu. Nu återstår bara att se om jag kan få in de 35% på onsdagen. Skulle va så skönt att slippa åka dit två dagar - det tar ju ändå en timme. Men om det skulle gå så har jag ju torsdagen till planering och fredagen helt ledig. Skulle va så skönt...

kaffe & nostalgi

Tänk att man kan känna en sån ren och skär glädje när man är trött och seg i hjärnan efter en dag på jobbet . Kom nyss hem till min vän Veronica för att dricka en kopp kaffe och vad möts jag av? Dörren öppnas och jag bara fylls av nostalgi. Från datorns högtalare så strömmar Amy Grants skiva heart in motion från 1991. Wohoo! Och genast börjar jag sjunga med och det är som att jag är 14 år på nytt.

Tiden rinner iväg

Min ransonering gör att jag måste stänga ner här om tjugo minuter. Har bestämt mig för att jag bara får sitta vid datorn en timme efter att jag har kommit hem från jobbet. Blir lätt att jag fastnar här och får inget vettigt gjort. Hoppas bara att jag klarar av det.

Idag var jag och beställde tid för klippning. Har tröttnat nåt alldeles fantastiskt på håret - som dessutom är rätt slitet nu - så nu ryker det. Har inte ristat i sten hur frisyren ska bli, men jag tror nog att jag choppar av rätt så mycket. Hitta en skitsnygg frisyr på en sajt och det lutar åt att det blir den här...


Frisyr från Frilla.se

Eller kanske den här...


Frisyr från Frilla.se

Den här tycker jag är asschysst men med tanke på att jag haft rätt långt hår nu i ett par år så kanske jag inte ska klippa mig för kort på en gång. Kanske blir världens chock för mig. Bättre att jag klipper lite halvlångt och sen att jag kortar av det ännu mer senare ifall jag skulle vilja.

Nån ville in i mina brallor...

Idag hände nåt som inte händer mig så ofta. När jag i godan ro sitter och pratar i telefon så känner jag hur nån drar i mina byxor och försöker stoppa ner nånting... Nu var det i och för sig ganska oskyldigt för när jag vänder mig om är det Noah 1 år som tyckte det var jättekul att försöka få ner ett armband i mina jeans. Han lyckades väl inte helt med det så jag fick ha mina byxor ifred. Och det är jag rätt nöjd över.

Sköna söndag

Nån som minns det programmet? Jag kan väl inte påstå att jag kollade särskilt flitigt på det, men jag minns att det fanns. Tyckte redan då att namnet var lite skumt...

Men min söndag har faktiskt varit skön. Började med att jag sov väldigt lite och var så trött i morse att jag mådde illa. Men jag var ju tvungen att gå upp för jag skulle ju sjunga på mötet. Det gick väldigt bra och jag fick otroligt mycket uppskattning efteråt och det var väldigt kul. Har ju som bekant haft en låg period ett tag så det var en booze för självförtroendet.

Middag hos mor och far och hängde där hela eftermiddagen. Hade ett gött samtal med min svägerska. Berörde allt från alkohol, Gud, relationer och andra människors påverkan på en. Kändes gott i själen på nåt vis efteråt.

Och nu har jag precis kommit hem efter att ha varit uppe hos vilda familjen Davidsson på en kvällsmacka. Så nu sitter jag här i tystnaden och bara njuter. Ska plocka ihop lite prylar för jag stannar i Lidköping i morgon natt. Och sen blir det lite OS innan jag förhoppningsvis somnar tidigt. Åker från Tibro tio över sju i morgon så jag behöver gå upp vid sex. Gah vilken terror! Minns inte när jag var tvungen att gå upp så tidigt senast...

Orutinerat...

Borde sova... men vad gör man när hjärnan jobbar för fullt? Den går igenom mötet i morgon - vilka sånger jag ska sjunga och vad jag ska säga. Den går igenom torsdagkvällen när jag var hos L och pratade. Den går igenom alla beslut jag tagit de senaste dagarna. Den planerar lite jobb. Den går igenom vad jag ska göra i morgon.

Och alla de här tankarna i kombination med att jag sov en timme i eftermiddags kanske gör att jag har vissa problem att somna nu. Plus att jag drack två muggar kaffe hos Pernilla - men jag tror inte att de spelar in. Det var faktiskt vid halv nio jag drack denna välsignade dryck så det är ju nästan 6 timmar sen...

Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Ligga kvar och känna panik över att jag inte somnat? Sitta här vid datorn lite och skriva av mig här på bloggen? Eller läsa nån annans blogg kanske? Eller så går jag och lägger mig igen och sätter på tvn. Det brukar funka. För när jag hör något annat ljud så hörs inte mina tankar så mycket och jag somnar lite lättare. Det är i alla fall värt ett försök.

Jag hade fel...

...det var 23 ljus...

Kaffe, chilinötter och stearinljus

Är man hemma hos Pernilla så vet man några saker. Man får definitivt kaffe. Med stor sannolikhet finns det chilinötter men det är en sak som man vet till 100%. Och det är att det tänds stearinljus. Jag vet nog ingen som har så mycket ljus i ett och samma rum som hon. Veronica har haft ledningen förut men hon förlorar så stort nu så det är löjligt. Jag sitter här och tittar på 22 ljus - i ett rum. Mysfaktorn är så stor och det är så grymt skönt att bara softa här ikväll. Blev erbjuden en tur till Hjo för att gå på konsert men jag hade ingen större lust med det. Så nu sitter jag här - i en skön soffa med trevligt sällskap och med massor av ljus. Att man sen fått veckans godaste kaffe gör inte kvällen sämre.

I morgon blir det möte i mission för att sen få lunch hemma hos mamma och pappa. Brorsan och hans familj ska också dit så det blir nog lite trevligt. Hinner nog med en kopp kaffe hos Brita på kvällen. Har med det i planeringen i alla fall.

Nu Pernilla - ska jag va lite social med dig istället för att sitta här och skriva. Just det - måste ju bara säga att jag är så sjukt imponerad av Usain Bolt och Michael Phelps...

beachvolley

Blir lite fascinerad över att jag blir så trött. Nu har jag precis kommit hem igen efter att ha varit nere i kyrkan ett par timmar och förberett mig inför i morgon och jag är helt slut. Är inte så hungrig än så jag skjuter på lunchen och vilar lite istället. Såg till min stora glädje att det var beachvolley på tv4 sport. Tourfinal i Halmstad. Kan definitivt funka att kolla på och att slöa lite till...

Pimp my blog

Tänk att man kan göra så mycket roligt med en blogg :-) Inte för att jag gjorde så värst mycket nu kanske men ändå. Satt i telefon samtidigt med Victoria som bara ville intyga mig om att jag är bäst. Ha ha - hon satt i bilen och lyssnade på skivan från min examenskonsert och hon var helt lyrisk. Känns bra att veta att ens vänner tycker att man är bäst.

Har fortfarande inte ätit frukost så det är väl dags för det nu - ska bara hoppa in i duscha först. Hm, varför säger man hoppa in i duschen? Jag har nog aldrig hoppat... För ofta är det ju blött på golvet i badrummet och då skulle man ju halka och slå sig.

Lite mera klarhet

Det var värt att åka till L igår och prata. Har varit helt slut idag och ska gå och sova nu, men tillvaron är betydligt klarare och jag tror att jag vet hur jag ska ta mig ur den situation jag har varit och är i. Jag har väldigt lätt för att hamna i att jag tycker synd om mig själv. Och jag har galet svårt att släppa kontrollen... Både när det gäller omständigheter, men framförallt när det gäller Gud. Han är så diffus och jag vill gärna ha saker klart och tydligt framför mig. Men Han funkar ju inte så.

Så även om jag haft lite ångest idag, så har jag ändå känt igen mig själv igen. Och jag har varit mer lyhörd för hur jag mår. Förut när jag hade lite folk här så insåg jag att om jag skulle fixa kvällen hemma hos några vänner, så var jag tvungen att gå undan och vila lite. Så jag gjorde det - och vad hände? Jo jag fixade kvällen. Ångesten höll sig på en rimlig nivå och jag hade riktigt, riktigt trevligt.

I morgon ska jag sova utan att ställa klockan - såååå skönt! Sen blir det frukost och så pallra mig ner till kyrkan och öva lite. Ska sjunga i mission på söndag så jag behöver kolla igenom lite låtar. Har även vilka bibelord som pastorn ska predika utifrån så vi får väl se om det blir att jag skriver nån låt. Har lite idéer i huvudet...

Så i morgon blir en dag då jag ska skriva ner på papper vilka beslut jag tagit efter att jag pratat med L - och sen maila iväg det till han, jag ska ta mig tid med Gud - länge sen nu... och sen ska jag nog bara vara hemma och ta det lugnt. Det går ju en del OS :-)

Lite manglad...

Sitter hemma hos Nina & Pär och ska väl snart ta och sova. Har huvudvärk som förvisso börjar släppa, men jag ska bara skriva några rader innan det är dags för bingen. Har varit hos L ikväll och pratat. Det var skitjobbigt, men inte så jobbigt som jag var rädd för att det skulle bli. Det är alltid så sjukt kul att träffa honom och hans fantastiska fru och nu sitter jag här - lite klokare än innan. Tillvaron är en anings tydligare och jag har kommit fram till en hel del saker. Men det orkar jag nog inte skriva ikväll. Tar det i morgon eller i helgen. Men jag kan säga så här - jag ska sluta att tycka synd om mig själv - det lovade jag L.

Gonatt!

lite snurrig

Håller på och tvättar idag. Fast det är bara två maskiner så det är inte så blodigt. Insåg nyss att jag låtit otroligt deppo i mina senaste inlägg. Jag brukar inte vara det och det är ju lite därför jag skaffar den här bloggen. Så jag kan skriva av mig. Jag kan ju inte hålla på och maila till L varje gång jag blir lite låg. Rädd att han ska tröttna på mig. Det vet jag att han inte gör, men rädslan finns där ändå.

Idag känns det lite bättre - i alla fall än så länge. Gissar att min pms inte förbättrat hur jag mått den senaste tiden. Ibland blir jag inte påverkad alls, men vissa gånger vill jag bara stänga in mig och grina hela tiden. Så är det den här gången.

Nu ska jag snart iväg och äta lunch med mamma och sen i eftermiddag ska jag ta en kaffe med Veronica. Tror att Pernilla eventuellt hänger på oxå. Tänkte skicka iväg ett sms till henne nu innan jag åker. Hon är för övrigt den enda som fått den här adressen. Vet fortfarande inte om jag ska ge den till nån mer...

Omringad

Det känns som om jag är omringad av lyckliga, kära människor. Jag är glad för deras skull - tro inte nåt annat - det är bara lite jobbigt. Det har varit alldeles för mycket bröllop för att jag ska vara tillfreds med mitt civilstånd. Och nästa helg är det ännu ett bröllop. Det sjätte - bara i år.

Och vad gör man när man träffat nån som man tycker är vettig? Nån som man har roligt med. Nån som lyckas få en att glömma bort att man har ångest på väg. Nån som har liknande intressen. Men som jag inte förstår mig på. Å ena sidan verkar han intresserad, men det är som att han är livrädd för att nåt ska hända. Det är som att han hellre väljer den trygga vanliga tillvaron som han är van vid. För Gud förbjude att man skulle ta en risk...

Första dan

Jaha - så har man då avverkat första arbetsdagen. Egentligen börjar vi inte förrän i morgon, men vi planerade lite och det var väl på ett sätt skönt att komma igång lite. Men jag var så uttråkad. Ville inte alls jobba utan bara fortsätta vara hemma - ledig.

Fast det är nog inte jobbet som är problemet. Jag har allmän apati just nu och ingenting känns kul. När jag och Nina satt och prata i personalrummet så började jag grina och det är så inte jag! Men sån har jag varit nu den senaste månaden och det känns sådär. Är på väg nedåt och jag kan inte vända den. Jag vet inte hur jag ska ändra på situationen eller hur jag mår. Förmodligen har L väldigt mycket att säga. Det värsta är att han alltid säger sanningen - hur jobbig den än är...

regn...regn...regn...

Jag är ingen människa som måste ha värme och fint väder för att må bra. Och att det regnar just nu gör ingenting alls. Kan sitta inne och kolla på OS - I like. Hänger hemma hos Pernilla och har just fått lite lunch och kollar på handboll - Sverige mot Ryssland. Ligger just nu under med 5-2 efter 9 minuter. Kan bli ruskigt svårt att vinna den här matchen...

I morgon är det dags att börja jobba igen. Planeringsmöte med de andra två sångpedagogerna. På ett sätt känns det kul att börja igen, men samtidigt så är det löjligt så fort den här sommaren har gått. Känner mig smått stressad över en del saker och har väl inte min bästa period i tillvaron just nu. Ska till L på torsdag och snacka lite. Ser fram emot att träffa honom men det blir alltid jobbigt... Men jag vet ju att det är värt det.

Dags igen...

Undrar hur länge det kommer funka att jag har en blogg. Är väl tredje gången jag startar en och jag vet inte ens om jag kommer ge den här adressen till nån så om nån ens kommer att läsa den vet jag inte. Men jag har lite saknat att skriva här på nätet... Skriva av sig lite tankar och funderingar. Men just idag så är hjärnan alldeles för trött för att skriva nåt vettigt så jag säger godnatt...